Förälder med ADHD

Vilka utmaningar upplever föräldrar med ADHD?

De funktionsnedsättningar som ADHD innebär kan ha en inverkan på föräldraskapet. Vardagen som kommer med familjeliv ställer stora krav på koordinering och planering, särskilt om man har flera barn eller är ensamstående. Ett av symtomen på ADHD är svårigheter att planera och praktiskt genomföra aktiviteter eller sysslor. Det är också vanligt att man är ouppmärksam på detaljer, ett av de 10 vanligaste symptomen vid ADHD. Dessa symtom kan göra det utmanande för föräldrar med ADHD att till exempel planera utflykter, veckans måltider och transport till och från barnens fritidsintressen. Det kan också innebära att man glömmer att påminna sina barn om läxor eller skoluppgifter.

Andra symtom på ADHD är impulsivitet och rastlöshet. För föräldrar med diagnosen kan detta skapa utmaningar. Impulsiviteten kan leda till snabba humörskiftningar eller att man fattar beslut utan att tänka på konsekvenserna, vilket kan påverka barnens känsla av stabilitet och förutsägbarhet. Rastlösheten kan ta sig uttryck i att föräldern har lite tålamod, vilket kan leda till att samtal eller vardagliga situationer blir präglade av stress. Detta kan i sin tur vara svårt för personer med ADHD att hantera. Diagnosen kan nämligen leda till ökad stresskänslighet och situationer med hög stress kan upplevas som extra påfrestande.

Vikten av rutiner

Det finns flera saker man kan göra för att minska och, i så stor mån som det är möjligt, avvärja de svårigheter som ADHD medför. När det kommer till just föräldraskap är rutiner kanske det allra viktigaste. Att ha tydliga rutiner underlättar både för den som själv har ADHD, i detta fall föräldern, och för personer i omgivningen såsom partner och barn. De flesta rutiner är mer eller mindre automatiska, det vill säga att de har uppkommit spontant utan någon vidare planering. Oftast är morgon- och kvällsrutiner exempel på detta. Men det finns också rutiner som är omsorgsfullt planerade för att flyta på så smidigt som möjligt.

Föräldrar med ADHD har ofta mycket att vinna på att gå igenom och på förhand planera vardagsrutinerna. Detta gör att rutinerna blir mer rimliga, genomtänkta och tydliga vilket minskar utrymmet för negativ påverkan från ADHD-symtomen. Till exempel minskar en väl genomtänkt morgonrutin inte bara stressen hos föräldrarna utan gör också vardagen för barnen mer förutsägbar. Detta kan leda till lugnare morgnar och färre konfliktfyllda situationer. Liknande kan sägas om rutiner för eftermiddagarna, dels för barnen som kommer hem från skolan, dels för dig som förälder. Även kvällsrutiner kan underlätta vardagen och bidra till minskad stress.

Rutiner kan implementeras i många olika situationer. Det kan handla om allt ifrån en två timmar lång morgonrutin, till vad som gäller när man ska genomföra veckohandlingen. Som förälder med ADHD kan man börja med att sätta sig ner och fundera över vilka situationer i vardagen som skapar mest stress och konflikter i familjen. Ofta är det i de situationerna man hade varit hjälpt av tydligare rutiner. Involvera gärna andra familjemedlemmar, även barnen, i diskussionen för att ta del av deras åsikter. När ni hittat en rutin som behöver struktureras upp kan gå igenom hur den ser ut idag och hur ni hade velat att den skulle vara. Arbeta fram en tydlig, gärna detaljerad, plan för hur rutinen i framtiden ska se ut och pröva den i några veckor. Utvärdera sedan hur det har gått och om ni är nöjda eller om något i rutinen behöver förändras.

Vilket stöd finns det för föräldrar med egen ADHD?

ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna i Sverige. Diagnosen förknippas ofta med barn och ungdomar, men den är vanligt förekommande även bland vuxna. Detta innebär att det finns ett stort antal föräldrar som har ADHD. På Karolinska institutets hemsida kan man läsa om forskning som har visat att det verkar finnas ett samband mellan stress kopplat till föräldraskapet och ADHD. Föräldraskapsrelaterad stress förekommer i alla familjer, men det är vanligare i familjer där någon, antingen förälder eller barn, har en NPF-diagnos än i familjer där ingen har en diagnos.

För att minska den föräldraskapsrelaterade stressen och för att i övrigt öka välmående hos föräldrar som har ADHD, finns det mycket stöd att få. På riksförbundet Attentions webbplats finns mycket information att läsa om ADHD. Att skaffa sig kunskap om sin diagnos kan göra det lättare att förstå sig själv och sina svårigheter. Det kan också göra att man blir bättre på att uttrycka sina behov för omgivningen. På Attentions hemsida kan man också ta del av filmer med vuxna personer som berättar om sina egna upplevelser av att ha ADHD, något som kan leda till igenkänning och känslor av samhörighet.

Ytterligare något som kan öka välmående hos föräldrar med ADHD är att söka stöd hos vuxenpsykiatrin. På de flesta vuxenpsykiatriska enheter finns det öppenvårdsmottagningar för personer som har ADHD. Där kan man få hjälp att hitta den behandling som passar en själv bäst. I vissa fall handlar det om kognitiv beteendeterapi, medan det för andra fungerar bäst med medicinering. Man behöver inte själv veta på förhand vilken typ av behandling man är intresserad av. På vuxenpsykiatrin får man träffa läkare och psykologer som hjälper en att hitta rätt.

Att vara “good enough”

Många vuxna personer med ADHD kämpar med självbild och självkänsla och dessa problem kan förstärkas av föräldraskapets utmaningar. Känslor av att inte duga eller att inte vara en “tillräckligt bra” förälder är vanligt. På senare år har uttrycket “good enough” börjat användas alltmer i svenska sammanhang. Vissa kan tycka att uttrycket känns krystat, för vad betyder det egentligen? Vad innebär det att vara en “bra nog” förälder? För föräldrar med ADHD kan “good enough” handla om att sätta realistiska förväntningar på sig själv. Det kan man göra genom att erkänna sina egna begränsningar och acceptera att man ibland kommer att göra misstag. Att acceptera att perfektion inte är nödvändigt för att vara en bra förälder är en annan insikt som kan ha en självomhändertagande effekt. Alla föräldrar kämpar med unika utmaningar och svårigheter som gör att perfektion är ouppnåeligt. Om man lyckas släppa strävan efter perfektion, bäddar man för bättre psykisk hälsa och ett mer närvarande föräldraskap.