ADHD och ADD

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som har blivit allt vanligare och fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Diagnosen påverkar bland annat förmågan att bibehålla uppmärksamhet, hantera och förstå känslor, styra beteenden och hantera impulsivitet.

Vanliga symtom på ADHD/ADD

Tidigare var ADHD och ADD två separata tillstånd. Nuförtiden klassificeras ADD i diagnosmanualerna under paraplybegreppet ADHD. ADD kallas idag för “ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form”. Nedan följer en lista på symtom som är vanliga att uppleva om man har, eller misstänker att man har, någon form av ADHD. Du kan läsa mer om symtom på ADHD i vår mer utförliga artikel här.  

  • Svårigheter med uppmärksamhet

Att uppleva svårigheter med uppmärksamhet är ett av de vanligaste symtomen på ADHD. Personer med diagnosen kan ha särskilt svårt för att genomföra arbets- eller skoluppgifter som kräver mycket tid. Även långvariga aktiviteter eller uppgifter i hemmet kan upplevas som utmanande att genomföra på grund av den bristande uppmärksamheten. Detta kan leda till att man börjar undvika att göra saker som man vet kommer vara svåra att fokusera på, vilket i längden kan få konsekvenser i skolan eller på jobbet.  

  • Hyperaktivitet

Detta symtom gäller personer som har den kombinerade formen av ADHD med både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet. De som har vad som tidigare kallades ADD, och nuförtiden kallas för “ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form” upplever enligt diagnoskriterierna inte hyperaktivitet som ett problem i sina liv. För personer med kombinerad ADHD kan hyperaktiviteten innebära stora hinder i vardagen. Det kan till exempel visa sig genom att man har svårt att sitta still eller behöver byta aktivitet ofta. Många personer med ADHD upplever sig vara ständigt rastlösa och har svårt att komma ner i varv. Hos barn och ungdomar med diagnosen märks hyperaktiviteten ofta extra tydligt. De kan ha svårt att vänta på sin tur, både i lekar och i samtal. De kan också ha svårt att ägna sig åt lugna aktiviteter.

  • Impulsivitet

Impulsivitet är ett symtom som kan påverka funktionsförmågan mycket. Det beror precis som de andra symtomen på nedsatta funktioner i hjärnan. När det kommer till just detta symtom, innebär nedsättningarna att man har svårt att hindra sig från att göra saker som andra har lätt att avstå ifrån. Exempel på detta är att man ofta avbryter andra, har svårt att vänta i kö eller att man fattar snabba, ogenomtänkta beslut. Det är också vanligt att impulsiviteten märks genom att man har svårt att styra sitt humör och lätt blir arg eller upprörd.

  • Svårigheter med organisering och planering

De tre ovan nämnda symtomen kan tillsammans leda till stora svårigheter att organisera och planera jobb, skoluppgifter eller andra aktiviteter. Många personer med ADHD vittnar också om utmaningen i att få ihop vardagslivet, något som även detta går att koppla till just organisering och planering. Det kan till exempel ta sig uttryck i att man har svårt att hålla ordning och reda både på saker och uppgifter. Att planera hur man stegvis ska koordinera och genomföra olika aktiviteter kan upplevas som näst intill omöjligt för någon med diagnosen.

  • Glömska

Glömska är ytterligare ett vanligt symtom på ADHD och det kan visa sig på många olika sätt. Vanligt är dock att man upplever det som mycket svårt att komma ihåg saker som personer i ens omgivning inte har svårt att minnas. Det kan till exempel handla om att man glömmer tider såsom avtalade träffar med kompisar, läkarbesök eller möten med kolleger. Det kan också visa sig genom att man har svårt att komma ihåg uppgifter eller deadlines, eller att man har svårt för att minnas var man har lagt saker och ofta upplever sig tappa bort personliga föremål.

Kan ADHD märkas på andra sätt?

ADHD är förknippat med en rad närliggande symtom och tillstånd som kan påverka individens liv. Att ha kunskap om dessa relaterade tillstånd är viktigt eftersom det kan främja en djupare förståelse för de som lever med diagnosen. Nedan kan du läsa om några utvalda relaterade tillstånd.

  • Känsloreglering

Personer med ADHD kan ha svårigheter med att reglera sina känslor, vilket kan leda till snabba utbrott präglade av ilska och irritabilitet, eller humörsvängningar. Detta kan till stor del kopplas direkt till impulsivitet som är ett av tre huvudsymtom vid ADHD. Humörsvängningar är vanligt förekommande både bland barn och vuxna och ofta upplevs svängningarna som intensiva och plötsliga, vilket gör dem svåra för både den drabbade och personer i omgivningen att förhålla sig till.

  • Sömnproblem

Sömnproblem är vanligt bland personer med ADHD och det kan drabba både barn och vuxna. Problemen kan visa sig på många olika sätt. Vanligt är till exempel att man har svårt att somna, att man vaknar upp mitt i natten och inte kan somna om, eller att man vaknar alldeles för tidigt på morgonen. I många fall beror sömnproblemen på att hjärnan är överaktiv och att man på grund av det har svårt att slappna av. Det kan kännas som att tankarna bara snurrar och som att man inte kan komma till ro.

  • Andra psykiatriska tillstånd

Det är inte ovanligt att personer med ADHD har andra samtidiga psykiatriska tillstånd som till exempel ångest och depression. Kombinerade diagnoser kan förvärra svårigheterna och göra de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna kopplade till ADHD-diagnosen värre. När individer kämpar med till exempel både ADHD och ångest, kan de uppleva ökade känslor av oro och stress vilket ytterligare kan försämra förmågan att koncentrera sig och utföra uppgifter.

  • Substansmissbruk

Tyvärr föreligger en statistiskt ökad risk för substansmissbruk och beroende om man har ADHD. Vissa som använder alkohol och droger ser det som ett sätt att hantera sin diagnos, och de upplever att självmedicinering med dessa substanser är något som fungerar för att lindra de besvär de kämpar med. Bruk av alkohol och droger i detta syfte är dock förenat med stora risker. Behandling och medicinering av neuropsykiatriska tillstånd är något som alltid ska initieras och noga följas upp av kunnig vårdpersonal.

Skillnader mellan könen

Symtomen på ADHD påverkas bland annat av svårighetsgraden (lindrig, medelsvår eller svår) och omgivande faktorer som livsstil och vanor. Men något som också är viktigt att förstå är att uttrycken för ADHD kan variera mellan könen på grund av biologiska, psykologiska och sociala skillnader. Det är vanligt att flickors och kvinnors symtom är internaliserade, vilket betyder att de är svårare för omgivningen att lägga märke till. Exempel på sådana internaliserade symtom är ouppmärksamhet och nedstämdhet. Pojkar och män tenderar, till skillnad från detta, att uppvisa externaliserade symtom, som är lättare för utomstående personer att identifiera. Ofta utgörs dessa symtom av hyperaktivitet, tydlig rastlöshet och utagerande beteende. Detta kan göra att pojkars ADHD blir mer uppmärksammat i skolan och i sociala sammanhang. Denna skillnad i symtomuttryck är förmodligen en av flera anledningar som ligger bakom faktumet att pojkar ofta diagnostiseras i tidig ålder, medan flickors ADHD riskerar att gå obemärkt förbi under en längre tid.

Trots att många flickor och kvinnor till slut får sin ADHD-diagnos fastställd är de fortfarande underdiagnostiserade jämfört med män och pojkar. Denna skillnad beror till viss del på att det finns en okunskap inom vården och psykiatrin gällande hur diagnoserna tar sig uttryck hos just flickor och kvinnor. Vårdpersonal tenderar ibland att tolka de internaliserade besvären som symtom på andra psykiatriska diagnoser, till exempel ångestrelaterad problematik eller depression. Detta kan leda till att den underliggande ADHD-diagnosen förblir oupptäckt, vilket hindrar flickor och kvinnor från att få adekvat stöd och behandling. Underdiagnostiseringen kan också leda till konsekvenser på lång sikt såsom problem i skolan, arbetslivet eller i sociala relationer. Det kan också leda till att flickor och kvinnor med ADHD drabbas av låg självkänsla och en upplevelse av otillräcklighet. Av denna anledning är det av stor vikt att man uppmärksammar de könsskillnader som finns när det gäller symtomuttryck vid ADHD.

Du kan läsa mer om ADHD hos pojkar respektive flickor och män respektive kvinnor i våra längre artiklar.

Orsaker till ADHD

ADHD är ett komplext tillstånd som inte kan förklaras av enskilda orsaker. Forskningen pekar på att det är en kombination av genetiska, biologiska och miljömässiga faktorer som bidrar till utvecklingen av diagnosen. Nedan kan du läsa om några av de viktigaste faktorerna som forskare tror spelar roll.

  • Genetik

ADHD är en diagnos som har starka genetiska kopplingar. Man har kunnat identifiera flera olika gener som tros öka risken för att utveckla diagnosen. Detta innebär att ärftligheten är hög. Sannolikheten att drabbas om en förälder, ett syskon eller en annan nära släkting har diagnosen är stor, och studier har visat att risken är större ju närmare släkt man är. Det innebär att sannolikheten att själv få ADHD är större om ett helsyskon har diagnosen, än om till exempel en kusin har det. Det är dock viktigt att notera att eventuella genetiska faktorer som spelar in påverkas av miljömässiga omständigheter. Detta samband mellan arv och miljö kallas för epigenetik och enkelt förklarat kan man säga att den omgivande miljön i vissa fall kan påverka vilka gener som “aktiveras” och vilka som inte gör det. Detta är en av förklaringarna bakom faktumet att ADHD inte till fullo kan förklaras av gener och arv.

  • Neurobiologiska faktorer

Hjärnan är ett komplext organ som består av många olika områden. Alla områden har olika funktioner och genom att undersöka hjärnan försöker forskare komma fram till om det finns några särskilda delar av hjärnan som spelar stor roll vid ADHD. Man har kunnat se att så inte verkar vara fallet: det finns inte en särskild del av hjärnan som ensam går att koppla till utvecklandet av diagnosen. Snarare verkar svårigheterna gå att koppla till komplexa nätverk av dysfunktion i bland annat belöningssystemet och prefrontala cortex. Dessa nätverk ser olika ut för olika individer, något som bidrar till den stora variationen i svårighetsgrad och symtomuttryck bland drabbade.

  • Neurotransmittorer

Neurotransmittorer, även kallat signalsubstanser, är kemiska ämnen i hjärnan som överför signaler mellan nervceller. I prefrontala cortex styrs många av människans högre så kallade exekutiva funktioner. De exekutiva funktionerna utgörs av till exempel planeringsförmåga, arbetsminne och initiativförmåga. Forskare har kunnat se att neurotransmittorerna i denna del av hjärnan förmodligen spelar en viss roll när det kommer till ADHD. I prefrontala cortex har man nämligen kunnat observera att personer med ADHD har lägre nivåer av neurotransmittorn dopamin. Det finns således ett tydligt överlapp mellan kemiska brister i områden där de exekutiva funktionerna styrs, och svårigheter vid ADHD.

  • Prenatala och tidiga livsfaktorer

Vissa förhållanden under graviditeten kan leda till ökad risk för att barnet kommer att få ADHD. Det gäller bland annat om mamman röker, konsumerar alkohol eller utsätts för vissa miljögifter. Det verkar också finnas en koppling mellan prematuritet, alltså att barnet föds för tidigt, och diagnosen. Forskning har också kunnat påvisa kopplingar mellan psykiska faktorer under graviditeten och svårighetsgraden av ADHD-symtom hos barnet. En studie undersökte barn med ADHD och deras mammors stressnivå under graviditeten. Man ville se om stressnivåer under graviditeten kunde kopplas till den nuvarande svårighetsgraden på barnens symtom. Resultatet från studien visade att barn vars mödrar upplevde måttlig eller svår stress under graviditeten hade mer uttalade ADHD-symtom än de vars mödrar inte upplevde stress.

  • Psykologiska och sociala faktorer

Tidigare trodde man att faktorer i uppväxtmiljön, till exempel uppfostran, kunde orsaka ADHD. Nuförtiden vet man att så inte är fallet: externa faktorer under uppväxten kan inte ensamt orsaka ADHD. Med det sagt kan vissa psykologiska och sociala faktorer påverka hur symtomen tar sig uttryck och i vilken grad de leder till funktionsnedsättningar. En stressig, oförutsägbar och otrygg uppväxtmiljö förvärrar med stor sannolikhet symtomen och gör det svårare för barnet att hantera vardagen. På motsatt sätt kan en trygg familjedynamik i vilken det finns förståelse, tid och stöd för barnet bidra till att symtomen blir lättare att hantera. Detta kan i sin tur leda till ökat välmående både för barnet och resterande familjemedlemmar.

Vad kan man göra själv?

Att hantera ADHD innebär ofta att kombinera olika strategier för att hantera både kärnsymtomen som uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet, och impulsivitet, samt de sekundära problem som kan uppstå, som låg självkänsla eller svårigheter i sociala relationer. Här är några tips och råd för att hantera ADHD:

    • Skapa dagliga rutiner, både hemma och i skolan eller på jobbet. Försök att hålla dig till ett regelbundet schema för måltider, arbete och vila.

    • Använd scheman eller digitala kalendrar för att organisera dina uppgifter och bli påmind om viktiga händelser och deadlines.

    • Skapa listor med uppgifter och rangordna dem efter prioritet. Använd färgkodning eller olika symboler för att göra det enklare att se vad som är mest brådskande.

    • Använd whiteboards, post-it-lappar eller färgglada scheman för att visuellt organisera uppgifter och påminnelser. Det kan hjälpa till att tydliggöra vad som behöver göras och göra det enklare att följa en struktur.

    • Bryt ned större uppgifter i mindre, hanterbara steg. Ta gärna hjälp av smarta appar eller tips och råd från andra i samma situation.

    • Sätt realistiska deadlines och använd tidtagare eller alarm på mobilen för att hålla koll på hur lång tid olika uppgifter och aktiviteter tar.

    • Regelbunden fysisk aktivitet kan minska hyperaktivitet, förbättra koncentrationen och leda till bättre sömn. Därför är införandet av regelbunden träning en lättillgänglig åtgärd för personer med ADHD som vill mildra sina symtom.

    • Försök att upprätthålla en hälsosam kosthållning. Vissa personer med ADHD vittnar om förbättringar i måendet när de undviker vissa livsmedel och sockerrik mat.

    • Försök att hålla en regelbundenhet kring sömn och återhämtning. Gå och lägg dig och stig upp vid ungefär samma tid varje dag. Detta underlättar för kroppen att veta när det är dags för sömn respektive vakenhet.

    • Skapa en avkopplande rutin före sänggåendet för att hjälpa kroppen och hjärnan att varva ner. Det är en bra idé att undvika att använda skärmar minst en timme innan läggdags.

    • En del upplever att mindfulness eller meditation förbättrar uppmärksamhetsförmågan och koncentrationen, samt minskar stress.

    • Andningsövningar och andra avslappningsmetoder såsom kroppsscanning kan också vara till hjälp.

    • Lär dig känna igen och hantera dina ADHD-symtom. Du kan till exempel tänka igenom situationer som brukar bli jobbiga för att se om du kan testa att göra något annorlunda.

    • Prioritera egentid och självomhändertagande. Ge dig själv tillåtelse att ta pauser när det behövs. Om du har svårt att komma ihåg att ta pauser kan det vara bra att schemalägga dem och avsätta tid för återhämtning i kalendern.

    • Du är inte ensam. Engagera dig i grupper och nätverk med andra som har ADHD, för att dela erfarenheter. Riksförbundet Attention kan vara ett bra community att börja med.

    • Överväg att söka hjälp hos en psykolog för att utveckla personliga strategier som fungerar för dig. Alla psykologer på Nova psykiatri har erfarenhet av att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och särskilt med ADHD och autism.

    • Kommunicera till din arbetsgivare vilka behov du har. Vissa med ADHD kan behöva anpassningar på arbetsplatsen.

    • Använd tekniska hjälpmedel och appar som underlättar koncentrationen, planering och organisering av arbetsuppgifter.

    • Om du går på medicinering för din ADHD, se till att följa läkarens rekommendationer och diskutera eventuella biverkningar eller bekymmer med hen.

    • Många med ADHD upplever det som en lättnad att få diagnosen fastställd eftersom det bekräftar de svårigheter man har kämpat med. Dock markerar diagnostiseringen också början på en ny tid i livet. Därför ingår alltid fortsatt kontakt med en psykolog i minst sex månader efter utredning hos oss på Nova psykiatri. Under denna period utarbetar du och psykologen tillsammans en plan för hur du kan göra lämpliga beteendeförändringar kopplade till din livsstil och just dina utmaningar i vardagen.

Kom ihåg att vad som fungerar för en person med ADHD kanske inte fungerar för en annan. Det är viktigt att hitta en balans och de strategier som bäst passar din unika situation. Vidare är det också viktigt att ha tålamod med dig själv och erkänna att hantera ADHD är en pågående process.

Boka gratis bedömningssamtal

Tid inom 24h. Samtal med psykolog via video eller telefon. Tider dagtid, kvällar och helger.

Mer om ADHD