ADHD hos skolbarn

Hur märks ADHD i skolan?

ADHD märks ofta tydligt i skolan genom en rad olika symtom som kan påverka både inlärning och sociala interaktioner. Symtomen kan dock variera beroende på barnets ålder och utvecklingsstadium. Du kan läsa mer om hur ADHD kan yttra sig i olika åldrar här. När det kommer till inlärning kan barn med ADHD ha svårt att koncentrera sig på uppgifter under längre tid, vilket ofta leder till att eleven ägnar sig åt andra beteenden i klassrummet som kan uppfattas som störande av omgivningen. De kan också ha svårt att sitta still och kan på grund av detta verka rastlösa eller hyperaktiva. Detta kan försvåra för barnet att följa med i undervisningen och att slutföra uppgifter. Miljön i klassrummet kan påverkas av den impulsivitet som präglar diagnosen. Det kan leda till att barnet eller ungdomen har svårt att vänta på sin tur och på grund av detta avbryter lärare och klasskamrater.

När det kommer till sociala interaktioner kan ADHD leda till vissa beteenden som försvårar umgänget med jämnåriga och vänskapsrelationerna i skolan. Dessa beteenden kan utgöras av att barnet har svårt att stanna kvar i lugna lekar eller aktiviteter som kräver koncentration. Vissa barn med ADHD pratar överdrivet mycket och har i konversationer svårt att vänta på sin tur. Eftersom kompisar och andra barn ofta har svårt att förstå varför kan det leda till irritation eller att de väljer att leka med någon annan. Slutligen kan ADHD märkas genom att barnet inkräktar på andras aktiviteter, till exempel att hen avbryter andra som leker genom att själv kasta sig in i leken. Det kan också ta sig uttryck i att barnet använder skolkamraters saker utan att fråga om lov först.

Anpassningar i skolan vid ADHD

Elever med ADHD har ofta en rad svårigheter som blir särskilt tydliga i skolmiljö. Impulsivitet, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter är bara några av de symtom som kan leda till stora utmaningar i skolan. Det är varje enskild skolas ansvar att se till att alla elever får rätt förutsättningar för att kunna klara av skolgången och nå upp till lärandemålen. Ofta behöver barn med ADHD anpassningar för att få dessa förutsättningar. Det kan handla om olika anpassningar kopplat till pedagogiken, vardagen i skolan eller extra stöd från lärare, elevhälsoteam och specialpedagoger.

De anpassningar som kan göras kan handla om att skapa struktur på ett sätt som gör skoldagen mer tydlig och förutsägbar för barnet. Att dela upp instruktioner i korta, tydliga delar, är ett sätt att öka tydligheten. Man kan också skapa struktur genom att göra individuella scheman, i vissa fall med stöd av bilder på de olika aktiviteterna som ingår i skoldagen. Checklistor över uppgifter som ska göras kan också underlätta för eleven. När det kommer till själva undervisningen kan olika hjälpmedel, både digitala och analoga, användas för att främja inlärningen. Tidshjälpmedel som timstock, digitala program och möjlighet att få sitta i ett angränsande, tyst rum är bara några exempel på anpassningar som hjälper många elever med ADHD mycket.

För att säkerställa att anpassningarna fungerar och underlättar elevens skolgång på det sätt som är tänkt, är det viktigt med regelbundna uppföljningar och utvärderingar. Det är elevens lärare som är ansvariga för detta, och för att få en helhetsbild är det viktigt att barnets vårdnadshavare inkluderas. Uppföljningen bör inkludera diskussion kring både sociala aspekter och lärandeaspekter. Gällande det sociala bör man diskutera elevens trivsel och hur kompisrelationer i skolan fungerar, samt hur relationen till de vuxna på skolan ser ut. När det kommer till aspekterna som rör elevens lärande, bör man diskutera om anpassningarna räcker till för att eleven ska kunna nå lärandemålen, eller om ytterligare insatser krävs.

Barns rättigheter i skolan vid diagnos

Alla barn har rätt att få de anpassningar som krävs för att de ska kunna lyckas i skolan, något som uttryckligen står skrivet i skollagen. Det kallas för att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det kompensatoriska uppdraget gäller alla elever med svårigheter, oavsett om de har en fastställd diagnos eller inte. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och för elever med diagnosen är skolan skyldig att ge det stöd som behövs för att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i så stor utsträckning som möjligt. Anpassningarna gäller inte bara för att eleven ska nå upp till lägsta, godkända nivå. Rättigheten till extra stöd gäller för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt och kunna uppnå även de högre nivåerna av kunskap eller betyg. Skolan har en skyldighet att sätta in anpassningar så fort som möjligt, direkt vid misstanke om att eleven inte kommer att nå målen.

Bemötande av elever med ADHD i skolan

Det är inte bara praktiska anpassningar som är viktiga för elever med ADHD. Bemötandet från skolpersonal är av stor vikt för att eleven ska känna sig motiverad och trivas i skolan. För att på rätt sätt kunna bemöta elever med ADHD krävs en förståelse för individens unika behov och utmaningar. För att få detta är det viktigt att i så stor mån som möjligt samtala med både eleven själv och elevens vårdnadshavare kring vilka behov och svårigheter hen har.

Oavsett elevens unika behov, finns vissa saker som alltid är bra att tänka på vid bemötandet av elever med ADHD. På ett strukturellt plan är det bra att sträva efter att skapa ett inkluderande klimat i klassrummen där alla elever, oavsett svårigheter eller diagnos, känner sig välkomna. Ytterligare en sak som är viktig är att berömma eleven när hen lyckas. Detta kan beskrivas i termer av positiv förstärkning, vilket är en mycket effektiv psykologisk mekanism som handlar om att positiva effekter som sker som följd av ett specifikt beteende, ökar chansen mycket för att beteendet ska inträffa igen. Detta är något som med stor fördel kan användas i bemötandet av elever med ADHD. Om eleven får mycket uppmuntran och beröm när hen klarar av skoluppgifterna, lyckas koncentrera sig under en längre tid, eller räcker upp handen istället för att prata rakt ut, kommer beteendet med stor sannolikhet att inträffa igen. En sådan, positivt präglad kommunikation, kan i längden leda till att elevens självförtroende stärks, något som i sin tur ökar chanserna att lyckas i skolan.