Checklista för ADHD hos barn – de 10 vanligaste symptomen

ADHD hos barn i olika åldrar

Symptomen på ADHD kan dels variera med åldern till följd av barnets naturliga utveckling och dels till följd av vilken grad av svårighet barnet har. Barn med medelsvår eller svår ADHD har mer svårigheter än barn med lindrig. Dessutom kan barnets ålder påverka hur det reagerar på sina svårigheter. Små barn är ofta mer impulsstyrda än äldre och de har svårare att förstå varför de gör saker. Som tur är brukar barnets förståelse för sin diagnos bli större ju äldre barnet blir, vilket också brukar underlätta hanterandet av symptomen.

ADHD hos 3-åringar

I denna ålder har de allra flesta barn börjat förskolan vilket markerar början på en ny period i barnets liv. Det är väldigt få barn som diagnostiseras i förskoleåldern, men tidiga tecken på ADHD kan vara att barnet har svårt att sitta still under högläsning eller att komma till ro när det är dags för gemensam vila.

ADHD hos 4-åringar

Hos barn i fyraårsåldern kan tecken på ADHD vara att barnet har svårt att stanna kvar i lekar med andra barn på förskolan. Detta kan leda till att barnet ständigt byter lekkamrater genom att gå iväg och leka med andra istället, ett mönster som kan upprepa sig många gånger under kort tid.

ADHD hos 5-åringar

Hypersensitivitet för sensoriska intryck som ljud och ljus kan vara symptom på ADHD och hos barn i femårsåldern kan detta visa sig genom att barnet blir stört av den höga ljudnivån som råder på många förskolor. De höga ljuden är ofta störande för barnets tankeverksamhet vilket kan leda till stress och ännu större svårigheter att koncentrera sig på en viss aktivitet.

ADHD hos 6-åringar

I denna ålder börjar de flesta barn förskoleklass, ett sammanhang som ställer högre krav på barnet än förskolan. Här kan ADHD märkas genom att barnet har tydliga svårigheter att sitta still på lektionerna. Barnet kan ha ett stort behov av att ständigt röra på sig vilket komplicerar inlärningsprocessen.

ADHD hos barn i lågstadiet

I lågstadiet är de flesta barn fortfarande i ganska stor grad impulsstyrda men barn med ADHD har ännu svårare för att kontrollera impulser än andra jämnåriga. Det kan märkas genom att barnet inte klarar av att räcka upp handen och vänta på sin tur i klassrummet utan pratar rakt ut, och att barnet har svårt att följa upprepade instruktioner om de regler som finns i klassrummet.

ADHD hos barn i mellanstadiet

I mellanstadiet kommer många barn in i vad som ibland kallas förpuberteten och det är viktiga år för den sociala utvecklingen. Barn med ADHD kan ha sociala svårigheter som blir tydliga i de allt mer självständiga kompisrelationerna. Ett exempel på något som kan bli utmanande är emotionell dysreglering vilket gör att även små, till synes oviktiga, tjafs kan leda till starka emotionella reaktioner från barn med ADHD.

ADHD hos barn i högstadiet

I högstadieåldern har många, men inte alla, barn med ADHD genomgått en utredning och fått diagnosen fastställd. Detta kan underlätta både för barnet och för familjen eftersom det leder till en större förståelse för problematiken och vilka anpassningar man behöver göra för att underlätta den allt mer avancerade skolgången. För en mer detaljerad beskrivning av hur ADHD kan märkas och hanteras i skolan, se vår artikel om ADHD hos skolbarn.

Har mitt barn ADHD?

Vanligtvis börjar funderingar kring om ens barn har ADHD komma om man märker att barnet har svårt att nå upp till de krav som andra barn i samma ålder klarar, och det finns vissa tecken som man som förälder kan vara uppmärksam på eftersom de skulle kunna vara indikatorer på att ens barn har ADHD.

Ett av de mest tydliga tecknen på ADHD är om ditt barn har en distinkt hyperaktivitet. Detta kan ta sig uttryck genom att ditt barn har svårt att sitta still, pratar överdrivet snabbt och mycket eller sällan klarar av att sysselsätta sig med lugna eller “tråkiga” aktiviteter. ADHD kan också visa sig genom att barnet på olika sätt är ouppmärksamt. Detta symptom kan visa sig genom att barnet ofta tappar bort saker, har svårt att passa tider eller helt glömmer att göra vardagliga saker såsom vissa sysslor i hemmet eller svara på SMS. Ytterligare ett tecken att vara uppmärksam på är om ditt barn har svårt i sociala interaktioner. Svårigheterna kan ta sig uttryck i att barnet har starka affektiva svängningar, lätt blir irriterat eller har svårt att interagera med andra barn på ett “lagom” fysiskt sätt.

Att bemöta ett barn med ADHD som förälder

Som förälder till ett barn med ADHD är det viktigt att man gör anpassningar som underlättar livet för barnet. Anpassningarna kan också fungera som stöd till dig som är förälder. Det kan handla om fysiska anpassningar i vardagen men också anpassningar i ens eget förhållningssätt och i hur man bemöter barnet.

De fysiska anpassningarna handlar om att förändra barnets miljö på ett hjälpsamt sätt. Alla barn med ADHD är olika och genom att börja med att fundera över vilka saker som just ditt barn kämpar mest med kan du komma fram till vilka anpassningar som är viktigast. För att få med barnet “på tåget” med anpassningar är det viktigt att man tar sig tid att förklara för barnet vad diagnosen ADHD innebär. När man har gjort detta kan man börja med anpassningarna. En sådan kan till exempel vara att skapa tydliga rutiner i vardagen. Just detta är viktigt för alla barn med ADHD och det kan utgöras av att man i familjen äter frukost och middag vid ungefär samma tid varje dag och att det finns tydliga morgon- och kvällsrutiner för barnet att följa. Om man vill göra det extra tydligt kan man skriva ut fysiska scheman med bilder som gör det lätt för barnet att genomföra till exempel morgonrutinen i rätt ordning. Tips på aktiviteter på ett sådant schema skulle exempelvis kunna vara påklädning, toalettbesök, frukost och tandborstning.

Som förälder till ett barn med ADHD är det också av betydelse att anpassa sitt bemötande av barnet. Det är viktigt att ha ett positivt förhållningssätt och att berömma barnet när det lyckas med något eftersom detta ökar chansen för att barnet ska lyckas igen. På motsatt sätt är det av stor vikt att undvika bestraffningar när barnet gör fel. Bestraffningar är sällan hjälpsamma när det kommer till att motverka beteenden och dessutom riskerar de att skada tilliten i din och barnets relation. Utöver detta är det viktigt att som förälder vara tydlig i sin kommunikation. Detta gör livet mer förutsägbart för barnet vilket kan lindra svårigheterna.

Slutligen är det värt att nämna något om självomhändertagande. Att vara förälder till ett barn med ADHD kan stundtals vara svårt och påfrestande. Därför är det bra om du tar hand om dig själv efter bästa förmåga. Försök att bemöta dig själv så som du skulle bemöta en nära vän i samma situation, alltså med empati och medkänsla. Om möjligt, se till att du får tid för aktiviteter som ger dig energi och glädje eftersom det är en investering som ger positivt avtryck i ditt föräldraskap.