Autism på arbetsplatsen

Hur påverkar Autism yrkeslivet?

Autism kan påverka yrkeslivet på olika sätt beroende på individens unika styrkor och svårigheter. Personer som har Autism har ofta vissa egenskaper som kan passa bra i yrkeslivet. Att till exempel vara bra på att följa rutiner och att vara bekväm med att dagarna ser likadana ut kan vara gynnsamt på många arbetsplatser. Det som oftast kan bli svårt handlar om det sociala samspelet. På många arbetsplatser är den sociala samvaron ett viktigt inslag, och hos personer med Autism är det vanligt att förmågor kopplade till just social interaktion och kommunikation är nedsatta. Det kan till exempel handla om att man har svårt att ha ögonkontakt med andra, inte förstår sociala normer eller ironi eller att man inte tar initiativ till sociala interaktioner. Personer med Autism kan uppleva det som mycket utmanande att delta både i strukturerade sociala sammanhang, som i teammöten, och i mer spontana sociala interaktioner, som after works eller samtal på lunchrasten eller i fikarummet.

Att ha svårt för, eller att inte känna sig som en del av, det sociala sammanhanget på sin arbetsplats kan upplevas som jobbigt för många med Autism. En del kan känna att man missar en viktig del av arbetslivet och att man inte har verktyg för att förändra situationen. Andra bryr sig mindre om detta och väljer att se sitt jobb “bara” som de arbetsuppgifter man är där för att utföra. Det finns inget rätt och fel i hur man bör känna. Om man tillhör de som känner att ens bristande sociala förmågor utgör ett problem finns det vissa saker man kan göra för att förändra situationen. Något som är viktigt är att försöka utsätta sig för de situationer man tycker är svåra, och att genom detta öva på sina sociala färdigheter. Det kan till exempel handla om att sluta undvika sociala sammanhang eller interaktioner på arbetsplatsen. En annan sak som kan vara hjälpsam är att anförtro sig till sin chef eller en nära kollega. Genom att berätta om sina svårigheter ger man personen möjlighet att stötta och hjälpa till i situationer som man anser vara utmanande.

Kartläggning och anpassning vid autism på arbetsplatsen

Enligt Diskrimineringslagen har anställda ingen skyldighet att berätta för sin arbetsgivare om eventuella diagnoser. Detta innebär att det är upp till varje enskild individ att bestämma om man vill berätta om sin Autismdiagnos eller inte. En fördel med att berätta är att arbetsgivaren får större förståelse för hur man fungerar och vilka behov man har. Detta kan i sin tur göra det lättare för arbetsgivaren att skapa anpassningar för att göra arbetssituationen så välfungerande som möjligt. Om det finns ett behov av anpassningar kan det vara bra om arbetsgivaren och den anställde tillsammans börjar med att göra en kartläggning. Denna kan utgöras av samtal kring vilka arbetsuppgifter eller situationer som är särskilt utmanande för den anställde.

När man har kartlagt vilka behov som finns kan man gå vidare till att implementera anpassningar. Ofta kan små förändringar ha stor effekt. Till exempel kan tydlig och strukturerad skriftlig kommunikation underlätta eftersom det sänker kraven på informationsinhämtande i sociala samtal. Dessutom minskar risken för missförstånd som lätt kan uppkomma när instruktionerna ges muntligt. Att ha återkommande dagordningar på möten är exempel på en annan åtgärd som kan skapa förutsägbarhet och på så sätt öka trivseln för personer med Autism. Om det fungerar kan man låta personen ha flexibla arbetstider eller möjlighet att arbeta hemifrån. Detta kan vara fördelaktigt eftersom den anställde då får chans att arbeta under lugnare förhållanden där kraven på social samvaro inte är lika stora.

Vilka jobb passar för en person med Autism?

Alla individer är unika med olika styrkor och svagheter. Trots vissa diagnosgemensamma symtom gäller detta även personer med Autism. Därför finns det inga generella principer kring vilka yrken som passar bäst för personer med Autism. Något som är viktigt och ofta väldigt fördelaktigt är att välja ett yrke som matchar ens styrkor och svagheter. Därför kan det vara bra att fundera på vad för slags jobb man tror att man skulle trivas med. Många med Autism föredrar att arbeta självständigt och i sin egen takt, något som stämmer bra överens med till exempel entreprenörs- eller konsultyrket. Vissa är mycket detaljorienterade, bra på att se mönster och har starka analytiska färdigheter. För personer som dessa kan vissa arbeten inom IT, teknik eller forskning passa bra. Andra har en stark kreativ sida med tydliga specialintressen. I sådana fall kan yrken inom den kulturella sektorn vara lämpliga, till exempel grafisk designer, illustratör, författare eller musiker.

Får man bli polis, brandman eller militär om man har Autism?

Vissa aspekter av Autism, till exempel svårigheter med social interaktion och kommunikation, kan utgöra hinder för att bli antagen till polis-, brandman- eller militärutbildningen. Antagningskraven för dessa utbildningar varierar, men de har gemensamt att de ställer höga krav på psykisk lämplighet. För att bli polis krävs det att man klarar både fysiska och psykologiska tester som syftar till att avgöra om man är passande för yrket. Dessa prövningar görs av Plikt- och prövningsverket. Om man har Autism måste man ta med ett läkarintyg till den medicinska prövningen. Intyget ska vara utfärdat av en läkare som är specialist i psykiatri. Det är en läkare vid Plikt- och prövningsverket som sedan tar beslut om huruvida man blir medicinskt godkänd. Efter detta måste man också bli godkänd av en psykolog.

För att kunna arbeta som brandman krävs god fysisk kondition och förmåga att arbeta under stressiga och oförutsägbara förhållanden. Därför finns det många krav som den sökande måste uppfylla för att bli antagen till utbildningen. Man måste vara fysiskt frisk och får inte lida av några allvarliga somatiska sjukdomar. Man får inte heller ha någon av de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna Tourettes syndrom, ADHD eller Autism. Det innebär att personer med Autism inte kan utbilda sig till brandmän.

Även militären har strikta fysiska och psykiska krav för rekryter. Under lång tid blev personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar automatiskt uteslutna vid ansökan. Detta kom till viss del att ändras år 2021 då det beslutades att personer med lindrig ADHD inte längre automatiskt skulle vara uteslutna. För personer med Autism kvarstår dock reglerna vilket innebär att de inte kan genomföra grundutbildningen.