Checklista för barn med Autism

Sociala utmaningar hos barn med autism

Ett av de mest framträdande tecknen på Autism hos barn är utmaningar inom det sociala området. Detta kan innebära svårigheter att förstå och använda icke-verbal kommunikation som ögonkontakt, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Barn med Autism kan också ha svårt att etablera och upprätthålla vänskapsrelationer samt att förstå sociala regler och normer. Ofta visar de mindre intresse för social interaktion jämfört med sina jämnåriga. Dessutom kan de ha svårt att delta i lek eller samtal på det sätt som förväntas av omgivningen. Svårigheter att förstå ironi eller skämt är också vanligt, något som kan leda till missförstånd i sociala sammanhang. Missförstånden kan leda till att barnet ytterligare drar sig tillbaka från gruppaktiviteter, något som är olyckligt eftersom det kan leda till utanförskap och att barnet går miste om tillfällen att öva på sociala färdigheter.

Sensoriska upplevelser hos barn med autism

Barn med Autism upplever ofta världen annorlunda på grund av sina perceptuella egenskaper. De kan vara överkänsliga eller underkänsliga för sensoriska intryck som ljud, ljus, dofter och beröring. Ett barn med Autism kan till exempel täcka öronen för att skydda sig mot ljud som uppfattas som störande eller undvika vissa typer av kläder på grund av deras textur. Denna sensoriska känslighet kan påverka barnens dagliga liv och hur de interagerar med omgivningen. Det kan leda till svårigheter att fokusera i skolan, vistas i folktäta miljöer eller att prova nya saker såsom maträtter eller klädesplagg.

När det kommer till perception är det också vanligt att barn med Autism har specifika preferenser kopplat till mat. Dessa preferenser är ofta baserade på matens konsistens, smak, temperatur och utseende. Det kan till exempel handla om att barnet inte vill äta mat som är “blandad” på tallriken och därför i stället måste serveras maten med de olika komponenterna uppdelade var för sig. Ett annat vanligt exempel är att barnet vägrar att äta mat med vissa konsistenser som leder till ett perceptuellt obehag, ofta gäller det såser som kan upplevas som “klibbiga” i munnen. De specifika matpreferenserna kan i vissa fall leda till att barnet blir selektivt i vad det vill eller kan äta. Detta kan göra måltiderna hemma till en utmaning, men kanske särskilt påverkas ätandet i skolan där matsedeln redan är bestämd och barnet har begränsade möjligheter att påverka vad hen ska äta.

Specialintressen hos barn med autism

Ett annat vanligt tecken på Autism är att barnet har mycket intensiva och begränsade intressen. Detta kallas ofta specialintressen, vilket du kan läsa ännu mer om här. Dessa intressen är ovanligt fokuserade och specifika, och barnet kan spendera mycket tid på att lära sig om ett visst ämne. Specialintresset blir ofta en central del av barnets vardag och det kan upplevas som mycket svårt att motivera barnet att sysselsätta sig med något annat. Kopplat till specialintressen är det också värt att nämna att barn med Autism ofta uppvisar repetitiva beteenden. Detta kan ta sig uttryck i att barnet ordnar leksaker på ett specifikt sätt eller följer strikta rutiner i vissa skeenden i vardagen. Dessa beteenden härstammar ofta från att barnet har ett stort behov av struktur och förutsägbarhet. De specifika rutinerna och repetitiva beteendena hjälper barnet att skapa trygghet och har ofta en ångestdämpande effekt.

Specialintressen och repetitiva beteenden kan bli så dominerande att de påverkar barnets förmåga att delta i andra eller nya aktiviteter. Det kan i förlängningen begränsa barnets sociala interaktioner och inlärningsmöjligheter. Genom att förstå de bakomliggande orsakerna till barnets specialintressen och repetitiva beteenden kan föräldrar, pedagoger och närstående bättre stödja barnets utveckling och välmående. Det kan göras genom olika anpassningar. Till exempel kan man arbeta för att skapa en förutsägbar miljö för barnet genom att implementera tydliga rutiner i vardagen och under skoldagarna. Detta kan leda till att barnets behov av trygghet blir uppfyllt utan att hen behöver ägna sig åt repetitiva beteenden eller egna strikta rutiner. Man kan också inspirera barnet att testa nya aktiviteter och intressen, vilket i vissa fall kan leda till att barnets intresserepertoar breddas.

Känslomässiga reaktioner och affekter hos barn med autism

Emotionella reaktioner och affekter hos barn med Autism är ett annat exempel på något som brukar skilja dem från neurotypiska barn. Det kan handla om att barnet har svårt att förstå och uttrycka sina egna känslor, eller svårt att förstå andras känslor. Ibland kan barnets känslomässiga reaktioner verka överdrivna eller oväntade i förhållande till situationen. Till exempel kan barnet bli mycket upprört över små förändringar i rutiner, och när barnet är ledset kan det ta extra lång tid för barnet att bli tröstat och komma ned i varv. Föräldrar till barn med Autism kan också märka att deras barn har svårt att hantera stressiga situationer.

Dessa känslomässiga svårigheter, särskilt den bristande förmågan att uttrycka egna känslor och behov, kan leda till att barnet ofta känner sig frustrerat eller missförstått. För att hantera frustrationen behöver barnet hjälp och vägledning från en vuxen. Detta kan göras genom något som kallas färdighetsträning vilket är ett vanligt förekommande behandlingsinslag för barn med Autism. Färdighetsträning kan ske på många olika sätt men några vanliga exempel är modellering och positiv förstärkning. Modellering sker genom att man visar barnet hur färdigheten utförs, till exempel att man visar och berättar hur man själv skulle uttrycka känslor av till exempel ledsamhet för någon annan. Sedan får barnet härma det man gjorde och på så vis öva på färdigheten. Positiv förstärkning handlar om att öka sannolikheten för att beteenden sker igen. Det kan göras genom att man berömmer barnet när hen lyckats genomföra en färdighet, till exempel när hen spontant uttrycker sina känslor.