Högfungerande Autism

Vad är högfungerande Autism?

Högfungerande autism – ibland kallad högpresterande autism eller högfunktionell autism – är en form av autism som kännetecknas av normal eller hög intelligens, men samtidigt stora utmaningar i det sociala samspelet och med sensoriska intryck. Även om termen högfungerande autism inte är en officiell diagnos enligt DSM-5 eller ICD, används den ofta för att beskriva personer på autismspektrumet som inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Men vad innebär egentligen högfungerande autism, hur skiljer det sig från annan autism och vilka vanliga kriterier och symptom kan förekomma?

Vanliga kriterier och symptom vid högfungerande Autism

Även om varje individ är unik, finns det vissa vanliga mönster och drag som ofta nämns i samband med högfungerande autism:

• Normal eller hög intelligens

Personer med högfungerande autism har ofta en genomsnittlig eller över genomsnittlig IQ, vilket kan göra att de klarar sig väl i exempelvis skolan. Dock betyder det inte alltid att de behöver mindre stöd.

• Svårigheter med socialt samspel

Det kan vara utmanande att förstå oskrivna sociala regler, tolka ansiktsuttryck eller uppfatta ironi och sarkasm. Många upplever en stark önskan om sociala relationer men saknar verktyg att navigera i sociala sammanhang.

• Specialintressen och detaljfokus

Ett tydligt tecken på högfungerande autism är intensiva intressen inom specifika områden. Dessa intressen kan leda till stor expertis och engagemang, men också till att andra delar av livet hamnar i skymundan.

• Sensorisk känslighet

Många är överkänsliga för ljud, ljus, lukt, smak eller beröring. Det kan leda till stress och utmattning i miljöer med mycket sensorisk stimulans, som till exempel köpcentrum eller öppna kontorslandskap.

• Behov av förutsägbarhet och rutiner

Oväntade förändringar i schemat eller miljön kan upplevas som extra påfrestande. Tydlig planering och förberedelse underlättar ofta vardagen.

Autism och hög intelligens – en vanlig missuppfattning

Många förknippar högfungerande autism med hög intelligens. Detta är delvis en följd av att personer som tidigare fått diagnosen Aspergers syndrom ofta hade normal eller hög intelligens. Numera räknas Aspergers in under ASD (Autism Spectrum Disorder) i DSM-5, och man talar istället om ”nivå 1-autism” (autism utan intellektuell funktionsnedsättning). Det är dessutom viktigt att lyfta fram att hög intelligens inte nödvändigtvis innebär en problemfri vardag – även den som är högpresterande kan behöva stöd och anpassningar.

Högfungerande Autism i vardagen

• Arbete och karriär

Många med högfungerande autism har starka analytiska förmågor, hög noggrannhet och en lojal inställning till arbetsuppgifter. Dessa styrkor kan vara värdefulla i arbetslivet, särskilt i yrken där detaljfokus eller expertis inom ett visst område premieras. Samtidigt kan det uppstå utmaningar i form av svårigheter att tolka sociala koder på arbetsplatsen, hantera gruppdynamik eller anpassa sig till nya rutiner. Tydliga instruktioner, en förutsägbar arbetsmiljö och rak kommunikation från arbetsgivaren kan göra stor skillnad.

• Relationer och socialt liv

Sociala relationer kan bli komplexa för den som upplever svårigheter med att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Många föredrar direkta och ärliga samtal, medan det i omgivningen ofta finns oskrivna regler och nyanser som kan vara svåra att snappa upp. Samtidigt kan personer med högfungerande autism ha djupa, meningsfulla relationer där intressen delas och kommunikationen är tydlig. Att omgivningen förstår och respekterar personens behov av förutsägbarhet och ärlighet underlättar ofta.

• Sensorisk känslighet

Vardagsmiljöer med höga ljud, starka lukter, skarpt ljus eller mycket folk kan skapa stress för den som har högfungerande autism. Många lär sig strategier för att klara detta, till exempel att använda hörlurar i bullriga miljöer, ta kortare pauser i lugna utrymmen eller kommunicera i förväg om förändringar i schemat.

Högfungerande Autism i vuxen ålder

En del får sin autismdiagnos redan som barn eller tonåring, medan andra inte upptäcker det förrän i vuxen ålder. Att få en diagnos senare i livet kan vara en stor lättnad, eftersom det ofta ger en tydlig förklaring till varför sociala situationer och vardaglig planering har varit så pass utmanande. Dessutom ökar möjligheten att få anpassningar och stöd i både arbetslivet och den privata sfären när diagnosen väl är ställd. För vuxna innebär diagnostiseringen vanligtvis samtal med psykolog eller läkare samt en grundlig genomgång av barndomen, skolåren och nuvarande livssituation. Utifrån den informationen är det möjligt att identifiera vilka specifika utmaningar som finns och vilka strategier som kan underlätta vardagen. Det kan till exempel handla om att införa tydligare strukturer på arbetsplatsen, använda hjälpmedel för planering eller delta i kurser om socialt samspel. En annan viktig faktor är att öppet kommunicera sina behov. Genom att berätta för omgivningen hur man fungerar och vad man behöver för att må bra, blir det betydligt lättare för andra att erbjuda rätt stöd

Stöd och strategier för personer med högfungerande Autism

• Tydlig kommunikation

Förklara gärna för kollegor, vänner eller familj att du föredrar konkret och rak kommunikation. Det minskar risken för missförstånd och onödig stress.

• Anpassa miljön

Använd hörselskydd eller brusreducerande hörlurar i bullriga miljöer. Ta med solglasögon vid starkt ljus och försök att skapa ”lugna zoner” i hemmet och på jobbet.

• Struktur och planering

Många mår bra av fasta rutiner och scheman. Digitala hjälpmedel, kalendrar och listor kan hjälpa till att hålla koll på aktiviteter och minska oron inför förändringar.

• Hantera specialintressen

Specialintressen kan vara en stor glädjekälla. Genom att sätta rimliga gränser och försöka balansera sina intressen med andra vardagsuppgifter kan man minimera risken för ensidigt fokus.

• Sök stöd vid behov

Det kan vara samtalsterapi, arbetsterapeut, coachning eller anpassningar i skolan eller på arbetsplatsen. Att tidigt identifiera behov av stöd ökar chansen att förebygga utmattning och psykisk ohälsa.