Högfungerande Autism

Historien bakom Aspergers syndrom och högfungerande Autism

Under förra seklet skedde stora utvecklingar inom det neuropsykiatriska fältet, och grunden lades för många av de diagnoser som vi känner till idag. Forskningen som föranledde just Aspergers syndrom bedrevs av den österrikiske läkaren Hans Asperger. I mitten av 1900-talet uppmärksammade han en form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn som hade nedsatta sociala förmågor men normal eller hög intelligensnivå. Barnen verkade också ha djupgående intressen inom specifika områden. Denna upptäckt kom att lägga grunden för de symtom som senare blev kända som tecken på Aspergers syndrom.

Trots Hans Aspergers tidiga arbete dröjde det flera decennier innan hans forskning fick internationellt erkännande. Under 1960- och 1970-talet började begreppet Autism att få större uppmärksamhet, men det var fortfarande relativt oklart hur olika former av Autism, inklusive Aspergers syndrom, skulle definieras och kategoriseras. Det dröjde länge innan Aspergers syndrom blev erkänt i diagnosmanualerna. Den manual som idag är vanligast att använda vid neuropsykiatriska utredningar kallas för Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM) och först 1994 lades Aspergers syndrom till i denna manual som en diagnos. Denna klassificering bidrog till att öka medvetenheten och förståelsen för tillståndet, vilket ledde till att fler personer fick rätt diagnos och stöd.

Begåvning och variationen vid Autism/Asperger

När man i psykologiska eller medicinska termer talar om begåvning är det oftast intellektuell begåvning man menar. Intellektuell begåvning handlar bland annat om förmågan att kunna resonera, lösa problem och att tänka abstrakt. Det vanligaste sättet att mäta intellektuell begåvning är genom att mäta IQ, vilket står för intelligence quotient (intelligenskvot). Vid neuropsykiatriska utredningar är det mycket vanligt att man genomför ett IQ-test. Testet administreras av en psykolog. Syftet med testet är att mäta personens begåvning, dels för att få en bild av hur personens svårigheter tar sig uttryck, och dels för att se till att symtomen inte beror på någon annan kognitiv nedsättning än den man utreder för. Det är vanligt att personer med Autism har flera andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett exempel på en vanlig kombination är Autism och intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Ett av de ursprungliga syftena bakom införandet av Aspergers syndrom som diagnos var att skilja på personer som hade Autism och nedsatt intelligens och personer med Autism men normal eller hög intelligens. Senare har man förstått att Autism inte handlar om intellektuell förmåga, utan är ett tillstånd som finns på alla nivåer av begåvning. Nuförtiden genomför man därför separata utredningar för intelligens respektive Autism. Om det finns en misstanke om att en person har både Autism och IF, behöver hen därför ofta genomgå två utredningar.

Har Asperger försvunnit som diagnos?

Sedan 2013 finns inte Aspergers syndrom längre beskrivet som en separat diagnos i diagnosmanualen DSM. På det sättet kan man ur ett medicinskt perspektiv konstatera att Aspergers har försvunnit. Anledningen till att diagnosen tagits bort är att det inte finns tillräckligt mycket forskning som stödjer teorin att Aspergers syndrom skulle vara ett eget, separat tillstånd som är skilt från “vanlig” Autism. Nu för tiden tänker man att alla individer som uppfyller kraven för att få diagnosen Autism har ungefär samma svårigheter, men fungerar olika. Idag kallas Autism i medicinska sammanhang ofta för det längre ordet Autismspektrumtillstånd, förkortat AST. Det är för att understryka att svårigheterna som diagnosen medför kan sägas finnas på ett spektrum. Vissa personer med Autism befinner sig på den ena sidan av spektrumet och har lindriga symtom, medan andra personer befinner sig på den andra sidan av spektrumet med mycket svåra symtom. Däremellan finns många möjliga unika kombinationer och varianter av symtomen.

Vad kallas Asperger idag?

Aspergers syndrom finns inte längre kvar som en separat diagnos. Det som tidigare kallades för Aspergers kallas idag för antingen Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST). Denna förändring, som genomfördes i samband med att den femte upplagan av diagnosmanualen DSM kom ut 2013, syftar till att skapa en mer sammanhållen förståelse av Autism.  

Asperger som identitet för personer med autism

Aspergers syndrom fanns som diagnos i nästan tjugo år, mellan 1994 och 2013. Det innebär att många personer som utreddes för och fick diagnosen under de åren, tekniskt sett fortfarande har Asperger. Det är upp till var och en av dessa individer att, om de vill, efterfråga att diagnosen i deras journaler uppdateras till den nu gällande diagnosen Autism. Trots att diagnosen togs bort för snart tio år sedan har den fortsatt varit vanligt förekommande i samtal om Autism och kanske framför allt i media. Både på sociala medier och i film och TV har man ofta kunnat höra folk prata om Asperger eller se karaktärer som har haft diagnosen. Det har alltså funnits ett eftersläp där begreppet Asperger fortsatt att användas trots att diagnosen inte finns längre. Detta eftersläp kan förmodligen till viss del förklaras av en okunskap kring att diagnosen tagits bort. Men det har troligtvis också orsakats av att många personer med Autism än idag identifierar sig med diagnosen. För personer med Autism har Aspergers syndrom kunnat vara en positiv identitetsmarkör, eftersom begreppet bland människor i omgivningen ofta förknippats med hög funktionsnivå och framför allt hög intelligens. Detta har bidragit till att många än idag identifierar sig med begreppet Asperger.