Medicinering vid ADHD

ADHD-medicin: vad är det och hur fungerar det?

ADHD-medicin är läkemedel som hjälper till att balansera de signalsubstanser i hjärnan (främst dopamin och noradrenalin) som är centrala för koncentration, impulskontroll och aktivitetsnivå. Genom att stödja eller öka nivåerna av dessa signalsubstanser kan många med ADHD få lättare att fokusera, planera och reglera sitt beteende.

Det finns två huvudsakliga grupper av ADHD-medicin:

Centralstimulerande läkemedel – Dessa innehåller ofta metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin) eller lisdexamfetamin/dexamfetamin (t.ex. Elvanse, Attentin). De verkar genom att stimulera hjärnans aktivitet och förbättra förmågan till uppmärksamhet och impulskontroll.

Icke-centralstimulerande läkemedel – Exempelvis guanfacin (Intuniv) eller atomoxetin (Strattera). Dessa påverkar också viktiga signalsubstanser men på ett annat sätt, och kan vara ett alternativ för personer som av olika skäl inte vill eller kan ta centralstimulantia.

Vilken medicin som passar bäst varierar från person till person. Valet beror bland annat på ens symtom, eventuella biverkningar och samsjuklighet. Därför är det viktigt att ha en regelbunden dialog med läkare och annan vårdpersonal för att säkerställa att både effekt och eventuella biverkningar följs upp på ett säkert sätt. I kommande avsnitt kan du läsa mer om olika typer av ADHD-mediciner, hur de verkar och vad man bör tänka på vid medicinering.

Olika typer av medicin för behandling av ADHD

Det finns flera olika typer av substanser som används vid medicinering av ADHD och läkemedelsbehandlingen ser olika ut för olika personer. Under besök hos läkare går man igenom patientens symtom, sjukdomshistoria och eventuell samsjuklighet och utefter denna information tar man beslut om vilken typ av medicin som skulle fungera bäst. Det finns idag en handfull läkemedelssubstanser som är godkända för ADHD-behandling och de flesta av dem faller under gruppen centralstimulerande. Det betyder att de påverkar individens centrala nervsystem, har en aktiverande effekt och ökar förmågan till koncentration och uppmärksamhet, ofta genom att påverka nivåerna av noradrenalin- och dopamin i hjärnan. Nedan går vi igenom några av de vanligaste läkemedlen som förskrivs vid medicinering för ADHD.

Elvanse

Elvanse innehåller den aktiva substansen lisdexamfetamin, en form av dexamfetamin. Denna ADHD-medicin tas vanligtvis på morgonen och verkar gradvis under ungefär 13 timmar. Elvanse hjälper ofta till att förbättra uppmärksamheten och minska impulsiviteten genom att påverka nivåerna av dopamin och noradrenalin i hjärnan. För många vuxna är Elvanse ett förstahandsval om andra preparat inte gett tillräcklig effekt.

Concerta

Concerta är en annan vanligt förekommande ADHD-medicin och innehåller metylfenidat. Det är en långverkande variant som brukar tas på morgonen och ger effekt i ungefär 8–12 timmar. Concerta kan hjälpa till att förbättra koncentrationen, minska hyperaktivitet och dämpa impulsivitet.

Ritalin

Läkemedelssubstansen i Ritalin är medellångverkande metylfenidat. Effekten av medicinen varar i 6-8 timmar, och vanligtvis tar man en dos på morgonen. För att förhindra påverkan på sömnen är det viktigt att dosen inte intas för sent på morgonen.

Intuniv

Intuniv tillhör gruppen icke-centralstimulerande ADHD-mediciner och används ofta för barn och ungdomar. Det aktiva ämnet är guanfacin och man tar en dos på morgonen.

Voxra

Voxra är till skillnad från de andra nämnda läkemedlen inte främst framtaget för behandling vid ADHD utan används framför allt vid depression. Man har dock sett att Voxra kan ha en positiv effekt på ADHD-symtom genom att påverka signalsubstanser som dopamin och noradrenalin. När det gäller Voxra är det dock viktigt att vara medveten om potentiella biverkningar, såsom muntorrhet, sömnproblem, illamående och ibland även huvudvärk. Det finns dock inte tillräckligt mycket forskning på hur Voxra fungerar vid ADHD och därför är det inte ett av de läkemedel som vanligtvis rekommenderas.

Biverkningar av ADHD-medicin

Medicinering med ADHD-läkemedel kan vara en mycket effektiv behandlingsform för att minska symtomen vid ADHD, men den kommer också med potentiella biverkningar. Eftersom olika typer av ADHD-medicin (t.ex. metylfenidat, lisdexamfetamin, guanfacin) har skilda biverkningsprofiler, är det viktigt att föra en diskussion med läkare innan förskrivning. Några vanliga biverkningar av ADHD-medicin är exempelvis sömnproblem, muntorrhet, minskad aptit, viktminskning och magsmärtor. Det finns också mer ovanliga och allvarliga biverkningar, till exempel psykos, tics, kramper och självmordstankar- eller känslor.

De flesta biverkningarna är lindriga och brukar gå över när kroppen anpassar sig till läkemedlet. Vissa kan dämpas genom ytterligare åtgärder, som sömnmedicin, samt registrering och uppföljning av aptit och vikt. Regelbunden kontakt med läkare är avgörande för att säkerställa att de positiva effekterna av medicinering vid ADHD inte överskuggas av negativa hälsoeffekter.

Det är också viktigt att betona att en välavvägd behandlingsplan vid ADHD inte bara handlar om medicinering. Den bör kompletteras med regelbunden uppföljning, anpassning av behandlingen och ibland även psykologiskt stöd eller anpassningar i skola och arbetsliv. En kontinuerlig läkarkontakt är särskilt viktig eftersom doseringen kan behöva justeras flera gånger innan man hittar rätt balans mellan effekt och biverkningar för varje individ. Läs gärna mer om hur en ADHD-utredning går till, om du ännu inte fått en formell diagnos.

ADHD-medicin barn

Allt fler barn och ungdomar i Sverige får en ADHD-diagnos. Enligt statistiken har idag cirka tio procent av pojkarna i åldern 10–17 år och sex procent av flickorna i samma åldersgrupp en ADHD-diagnos. Denna ökning har lett till en högre förskrivning av ADHD-medicin för barn, vilket ofta väcker frågor hos föräldrar kring säkerhet, biverkningar och hur effektiv medicineringen kan vara. I många fall visar sig medicinering vid ADHD hos barn vara en mycket effektiv behandlingsform. Den kan underlätta skolgången, stödja sociala relationer och göra vardagen mindre konfliktfylld. Samtidigt är det naturligt att oroa sig för biverkningar av ADHD-läkemedel och hur de kan påverka barnets välmående. Dessa frågor besvaras bäst i samråd med en läkare, som kan bedöma nyttan av behandlingen jämfört med eventuella risker.

Trots den positiva effekten av ADHD-medicin visar forskning att fler än hälften av de ungdomar som påbörjar behandling avbryter den inom ett år. Bland yngre barn är siffran något lägre men fortfarande hög – runt 35 procent slutar med sin medicin under det första året. Orsakerna varierar, men kan handla om att biverkningar överskuggar den hjälp medicinen ger, eller att effekten inte motsvarar familjens förväntningar. I sådana fall kan en justering av dosen eller ett byte till ett annat preparat vara nödvändigt för att hitta en optimal lösning för varje enskilt barn.

Är ADHD-medicin amfetamin?

En del ADHD-läkemedel är narkotikaklassade och baseras på substanser som liknar amfetamin. Exempelvis har metylfenidat liknande struktur och verkan som amfetamin, och dexamfetamin är, precis som namnet antyder, en form av amfetamin. För barn och ungdomar rekommenderar man dock oftast metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin) eller guanfacin (Intuniv) som förstahandsval. Dexamfetamin (t.ex. Elvanse, Attentin) skrivs i regel bara ut om annan medicinering inte ger tillräcklig effekt. Trots att vissa ADHD-mediciner innehåller amfetaminliknande substanser, är doserna så små att de i medicinskt sammanhang inte ger ruseffekter och inte heller innebär någon påvisad risk för beroende. Forskning har heller inte kunnat se någon ökad risk för framtida missbruk när barn och ungdomar behandlas med narkotikaklassade läkemedel under läkarkontroll. Huvudsyftet med denna typ av medicinering är att förbättra koncentrationen och impulskontrollen, vilket kan underlätta både vardag och skolgång för den som har ADHD.

Är det farligt att ta ADHD-medicin utan att ha ADHD?

Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD kan ge upphov till frustration och maktlöshet inför de svårigheter som uppstår i vardagen. Det är naturligt att vilja lindra symtom på egen hand, men att självmedicinera med ADHD-läkemedel utan att ha en fastställd diagnos är aldrig en bra idé. Dels är det olagligt att skaffa eller använda centralstimulerande preparat utan förskrivning, dels innebär det en medicinsk risk eftersom biverkningar måste följas upp av en läkare.

Man ska bara ta ADHD-medicin om man själv har genomgått en utredning och fått läkemedlen utskrivna av läkare. Under en ADHD-utredning, som utförs av psykolog och läkare, görs testningar och intervjuer för att utesluta andra faktorer som kan förklara symtomen. Först när en ADHD-diagnos är fastställd avgör man om läkemedelsbehandling är lämpligt, eller om andra insatser – som psykoedukation, KBT eller anpassningar i skola och hem – kan vara tillräckliga.

Om du upplever frustration över dina symtom eller känner dig osäker kring hur du ska hantera misstänkt ADHD, finns det bättre vägar att gå än självmedicinering. Ett första steg kan vara att skaffa mer kunskap om diagnosen via böcker, nätresurser och samtalsstöd. Att öppet kommunicera med familj, vänner, lärare eller arbetsgivare kan också göra stor skillnad och skapa ett stöttande nätverk som hjälper dig i vardagen. Skulle du fortsatt misstänka ADHD, kontakta oss gärna på Nova Psykiatri för att boka ett gratis bedömningssamtal.

Medicinering Nova Psykiatri

På Nova erbjuder vi för närvarande inte medicinering som en del av våra tjänster. Däremot kan vi hjälpa dig att förstå de olika alternativen och hur du kan gå tillväga för att få den vård du behöver.

Antingen kan välja att fortsätta via offentlig psykiatri, där vi gärna skickar en remiss. I offentlig vård kan du få medicin och behandling utan kostnad, men det kan vara långa väntetider.

Alternativt kan du få medicinsk hjälp privat via våra samarbetspartners, vilket går snabbare men innebär en kostnad. Vanligtvis ligger insättningskostnaden mellan 7 000 och 10 000 SEK det första året, med en lägre kostnad efterföljande år. Det är viktigt att notera att vi inte sätter priserna eller erbjuder dessa behandlingar direkt.

Källor

FASS.se

Janusinfo.se

Läkartidningen.se

Nyheter.ki.se

Regionuppsala.se