Behandling vid ADHD

Psykoedukation

Att skaffa sig förståelse om diagnosen man precis har fått brukar vara det första och ett av de viktigaste stegen i behandlingen. Det kallas för psykoedukation och det går ut på att vårdgivare utbildar individer och deras närstående om psykiska funktionsnedsättningar och tillhörande behandlingsmetoder. Det primära målet med psykoedukation är att ge patienter och deras familjer en bättre förståelse för tillståndet, vilket kan hjälpa dem att hantera konsekvenserna av diagnosen på ett mer effektivt sätt. Genom att förse individer och familjer med information och verktyg bidrar psykoedukation till ökad medvetenhet och möjlighet till självhjälp, vilket förbättrar patientens förmåga att hantera sin diagnos och främjar en känsla av att man har kontroll över sitt tillstånd. Kunskapen är även grundläggande för att demystifiera diagnosen och minska stigma, vilket kan vara mycket viktigt för patientens självkänsla och i sociala relationer.

I psykoedukationen ingår ofta information om symtomen, hur de kan påverka det dagliga livet, vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga och vilka strategier som kan användas för att hantera symtomen. Dessutom kan psykoedukationen inkludera strategier för stresshantering och råd för hur man kan förbättra kommunikationen och relationerna inom familjen.

Nedan följer några punkter som kan ingå i psykoedukation om ADHD:

Grundläggande information om ADHD

Förklaring av vad ADHD är och hur funktionsnedsättningen påverkar hjärnan. Information om hur ADHD skiljer sig mellan individer och hur det kan förändras över tid i livet. Läs mer om hur ADHD yttrar sig hos pojkar och män eller flickor och kvinnor.

Symtom och diagnos

Detaljerad genomgång av de vanligaste symtomen på ADHD, förklaring av hur diagnosen har ställts, information och diskussion om vanliga samsjuklighetsdiagnoser såsom ångestsyndrom, depression och inlärningssvårigheter.

Strategier för vardagslivet

Tips på tekniker för att hantera tidsplanering och organisering, strategier för att förbättra sociala färdigheter och metoder för att hantera stress och ångest som kan uppstå som en följd av ADHD.

Stöd och resurser

Information om var man kan hitta ytterligare stöd och resurser såsom stödgrupper, riksförbundet för ADHD, webbplatser dedikerade till, och böcker om, ADHD.

Anpassningar

Anpassningar av olika slag är avgörande för personer med ADHD. Syftet med anpassningarna är att maximera individens potential och att minska de negativa effekterna av ADHD på prestation och dagliga aktiviteter. Anpassningarna kan göras i hemmet, skolan eller på arbetsplatsen. I skolan är det ansvarig lärare som ska se till att anpassningarna utformas, men även specialpedagog och delar av elevhälsoteamet kan vara involverade i processen. Strukturerade scheman, kortfattade och upprepade instruktioner samt möjlighet att ha kortare lektionspass och fler raster är exempel på några anpassningar som kan göras i skolan.

I jobbsammanhang är det arbetsgivaren som är ansvarig för att personer med ADHD får rätt anpassningar. För att detta ska ske är det viktigt att du med ADHD för ett löpande samtal med din chef om dina behov på jobbet och vilka utmaningar som diagnosen innebär för just dig. Eftersom dina behov och svårigheter kan förändras beroende på omständigheterna i ditt övriga liv är det bra om du och din chef har ett kontinuerligt gemensamt arbete kring vilka anpassningar du behöver. I vissa perioder kanske du behöver mer anpassningar, och i andra perioder mindre. Anpassningarna ser olika ut för alla men kan till exempel handla om flexibla arbetsförhållanden, möjlighet att arbeta i en mindre störande miljö eller att man får ta pauser under långa möten. De kan också utgöras av strukturerade scheman eller rent konkreta förändringar i arbetsuppgifterna.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Kognitiv beteendeterapi är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod som har visat sig vara mycket effektiv för behandling av ADHD, både för barn och vuxna. I KBT arbetar individen tillsammans med en psykolog för att identifiera vilka svårigheter och utmaningar man har i livet kopplat till diagnosen. Det brukar börja med att man har några så kallade kartläggningssamtal under vilka psykologen samlar in information om dig och vad du behöver hjälp med. Utifrån detta får man sedan förslag på hur symtomen kan behandlas och man får chans att samtycka till psykologens förslag på behandlingsupplägg. Tyvärr går det inte att bli frisk från ADHD och behandlingen fokuserar därför på att du som individ ska få öva på hur du kan hantera de svårigheter du har på ett bättre och mer lämpligt sätt. Många personer med ADHD har destruktiva tankemönster kring sig själva kopplat till diagnosen, och vissa har låg självkänsla för att de känner sig annorlunda. Även detta är teman som kan behandlas i terapin. Genom att fokusera på praktiska strategier för att hantera specifika svårigheter, såsom impulsivitet och distraherbarhet, kan KBT erbjuda verktyg för ökad kontroll över beteenden.

Medicinering

Medicinering är ofta en central del av behandlingsplanen för ADHD, till stor del för att det på ett väldigt effektivt sätt lindrar symtomen och genom detta kan åstadkomma stora förbättringar i individens liv. För att medicinering ska bli aktuellt krävs det ofta att man redan testat att införa anpassningar, och att svårigheterna kvarstår trots de anpassningar man implementerat i skolan, på jobbet eller i hemmet.

Innan man börjar medicineringen så får man träffa en läkare för att tillsammans bestämma vilka målen med behandlingen är. Det kan till exempel handla om att man vill kunna koncentrera sig på lektionerna under en hel skoldag eller att man med mindre impulsiva beslut ska klara av sin vardag på ett bättre sätt. Efter detta tar läkaren beslut om vilken medicin man ska ta och i vilken dos. Stimulerande läkemedel är den mest välkända kategorin av medicin mot ADHD och de fungerar genom att öka nivåerna av signalsubstanser i hjärnan. Detta gör att uppmärksamheten förbättras och att impulsivitet och hyperaktivitet minskar. För de som av någon anledning inte kan eller vill gå på stimulerande mediciner finns icke-stimulerande alternativ som kan vara effektiva.

Vanliga biverkningar vid medicinering

Det är mycket viktigt att patienter som behandlas för ADHD har en öppen kommunikation med sin vårdgivare. Att dela med sig av detaljerad medicinsk historik, inklusive andra hälsotillstånd och mediciner som används, kan hjälpa till att identifiera den mest lämpliga medicinen och minimera risken för biverkningar. Trots att man genom detta kan minimera risken går den tyvärr inte att helt eliminera, biverkningar kan infinna sig ändå. Vid medicinering ADHD-medicinering är nedsatt aptit, illamående, nedstämdhet och sömnstörningar några av de vanligaste biverkningarna. Som patient arbetar man alltid i nära samarbete med en läkare för att tillsammans hitta den mest effektiva medicineringen och det kan hända att man behöver testa olika dosering eller olika mediciner innan man hittar rätt.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att behandling av ADHD kräver ett holistiskt tillvägagångssätt i vilket psykoedukation, anpassningar, KBT och medicinering ofta kombineras för att möjliggöra optimal funktion i vardagslivet. Genom dessa insatser förbättras livskvaliteten ofta markant och det blir lättare för individen att uppnå både personliga och professionella mål.