ADHD hos kvinnor

Checklista för ADHD-symtom hos kvinnor

Att identifiera ADHD-symtom hos kvinnor kan vara utmanande eftersom symtomen ofta uttrycker sig annorlunda jämfört med hos män. Ofta är de mer subtila och därmed lättare att förbise. Att känna igen och förstå dessa symtom är ett viktigt steg mot att få rätt stöd och behandling. Här kommer därför en checklista som kan användas som hjälp för att känna igen vanliga tecken och symtom:

1. Känslomässig instabilitet

• Upplever ofta snabba humörsvängningar eller starka känslomässiga reaktioner.

• Känner sig överväldigad eller stressad av vardagliga uppgifter.

2. Koncentrationssvårigheter

• Har svårt att fokusera på uppgifter under längre tid, särskilt om de är monotona eller tråkiga.

• Tappar ofta tråden i samtal eller aktiviteter, även när det handlar om eller utgörs av något intressant.

3. Prokrastinering och svårigheter att organisera

• Skjuter upp viktiga uppgifter till sista minuten.

• Har svårt att organisera och att hålla ordning på saker, vilket kan leda till en känsla av kaos.

4. Hyperaktivitet (inre eller yttre)

• Upplever en konstant inre rastlöshet, som inte alltid är uppenbar för andra.

• Känner ett behov av att vara i rörelse eller göra något, även i situationer där det inte är lämpligt.

5. Impulsivitet

• Tar spontana, ogenomtänkta beslut utan att tänka på konsekvenserna.

• Har svårt att vänta på sin tur eller avbryter ofta andra i samtal.

6. Svårigheter med tidsuppfattning

• Har svårt att hålla koll på tid, vilket leder till förseningar eller missade deadlines.

• Har svårt att planera och bedöma hur lång tid en uppgift kommer att ta.

7. Låg självkänsla och självbild

• Kämpar ofta med negativa tankar om sig själv och sina prestationer. 

• Upplever sig ofta som missförstådd eller undervärderad.

8. Problem med impulskontroll kring shopping eller ekonomi

• Köper saker spontant utan att tänka på konsekvenserna för ekonomin.

• Har svårt att följa en budget eller hålla koll på utgifter.

9. Svårigheter med reglering av mat och sömn

• Har oregelbundna matvanor, glömmer att äta eller äter impulsivt.

• Har svårt att somna, vakna eller hålla en stabil sömnrytm.

10. Svårigheter med relationer

• Känner sig ofta missförstådd eller utanför i sociala sammanhang.

• Har svårt att upprätthålla långvariga vänskaps- eller kärleksrelationer på grund av impulsiva eller känslomässiga reaktioner.

Varför diagnostiseras kvinnor senare än män?

Kvinnor diagnostiseras generellt senare än män med ADHD och inte sällan dröjer det till de senare årskurserna i grundskolan eller till och med till i vuxen ålder innan man genomgår en utredning. En av de främsta orsakerna till att kvinnor diagnostiseras senare än män är att deras symtom många gånger manifesterar sig på ett sätt som skiljer sig från den typiska bilden av ADHD. Diagnoskriterierna är ofta baserade på forskning om män och pojkar, vilket innebär att kvinnors mer subtila och internaliserade symtom kan missas. Medan pojkar och män ofta uppvisar tydliga tecken på hyperaktivitet och impulsivitet, tenderar kvinnor att uppleva mer subtila och internaliserade symtom. Många kvinnor med ADHD kämpar till exempel med ångest och oro, vilket kan leda till stor stress och svårigheter i vardagen. Av vården förväxlas dessa symtom ofta med andra psykiatriska diagnoser. Detta är problematiskt eftersom det gör att kvinnor med ADHD riskerar att bli feldiagnostiserade. Detta kan i förlängningen leda till att de får motta felaktig behandling som inte hjälper.

Att vara kvinna och leva med ADHD

Att navigera sitt dagliga liv är ofta svårare om man har ADHD. Vardagliga sysslor som att hålla reda på familjemedlemmars olika scheman, komma ihåg allt som ska göras på jobbet och delta i sociala aktiviteter är exempel på saker som kan kännas överväldigande. Symtomen, såsom koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet, kan påverka både privata och professionella relationer. Särskilt svårt kan det bli om personer i omgivningen har liten eller ingen förståelse för vad diagnosen innebär och hur den tar sig uttryck. Trots att diagnosen är en funktionsnedsättning som man själv inte bär ansvar för, är den inre kritiken ofta stark och tyvärr är det vanligt att vuxna kvinnor drabbas av psykisk ohälsa kopplad till sin ADHD-diagnos.

Många vuxna personer upplever vardagen som hektisk och stressfylld och normerna i samhället ställer höga krav på särskilt kvinnor gällande vad som “ska” ingå i livet. Däribland finns arbetsliv och strävan efter att göra karriär, familjeliv med omhändertagande och uppfostran av ett eller flera barn och därutöver ofta en parrelation och flera vänskaps- och familjerelationer att vårda. Att balansera dessa krav på ett hälsosamt sätt kräver ofta stor planerings- och koordinationsförmåga vilket är svårt om man har ADHD. Att inte få alla delar av livspusslet att gå ihop kan leda till känslor av skam eller misslyckande, vilket i sin tur kan påverka självkänslan på längre sikt. Många kvinnor med ADHD rapporterar att de kämpar med ångest och låg självkänsla, delvis på grund av den ständiga jämförelsen med andra. Därför är det viktigt att normalisera svårigheterna som ADHD för med sig och att sprida kunskap om hur diagnosen påverkar förmågan att strukturera och planera vardagen.

Behandling för kvinnor med ADHD

Rätt sorts behandling kan hjälpa kvinnor med ADHD att hantera sina symtom, något som ofta leder till stora vinster i det psykiska måendet. Det är först när utredningen är klar och diagnosen är fastställd som man börjar diskutera olika behandlingsalternativ. Psykoedukation brukar vara det första steget i behandlingen. Det handlar om att individen får information om diagnosen och lär sig mer om vad den innebär. Detta leder till en större förståelse för varför man är som man är, något som i sin tur kan leda till mer självmedkänsla och mindre självkritiska tankar. Utöver psykoedukation är olika typer av anpassningar en vanlig behandlande åtgärd. Ibland kan man få hjälp av en arbetsterapeut som hjälper till med anpassningarna som kan implementeras i arbetslivet, hemma eller i sociala sammanhang. Det kan till exempel handla om strukturerade scheman, olika slags påminnelser, hjälpsamma appar eller förändrade arbetsförhållanden.

För vissa kvinnor med ADHD räcker det inte med psykoedukation och anpassningar och problemen som diagnosen orsakar kvarstår. Många väljer då att testa medicinering, något som är ett vanligt och beprövat behandlingsinslag vid ADHD. Medicinering kan ofta på ett effektivt sätt lindra symtomen och genom detta förbättra individens mående. Vissa personer kan tycka att det skulle kännas olustigt att gå på medicinering. Andra behöver mer, beteendemässig hjälp som ett komplement till medicinerna. I sådana fall kan det vara hjälpsamt att gå i kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod som har visat sig vara mycket effektiv för behandling av ADHD. Behandlingen går ut på att man som individ får öva på att hantera sina svårigheter på ett bättre och mer lämpligt sätt.