5 myter om Autism – och sanningen bakom dem 

Historiskt har Autism varit omgivet av många missförstånd och felaktiga föreställningar, alltifrån att diagnosen skulle bero på föräldrars beteende till att alla med Autism har exceptionella förmågor. Tyvärr lever många av dessa myter kvar, och de bidrar till stigma och begränsar möjligheterna för personer med Autism att få rätt stöd och förståelse. Låt oss slå hål på några av dessa myter.

Myt 1: Dålig uppfostran orsakar Autism 

Sedan 50-talet har det funnits en föreställning om att föräldrar, särskilt mammor, bär skulden för Autism. Begreppet "kylskåpsmammor" myntades för att beskriva kvinnor som ansågs kalla, emotionellt otillgängliga och avvisande – egenskaper som påstods orsaka diagnosen. Teorin ignorerade viktiga fakta, som att personer med Autism ofta har syskon utan diagnosen, trots samma uppväxtmiljö. Även om teorin saknar stöd i modern forskning lever den kvar och skuldbelägger föräldrar för sina barns diagnos. 

Sanningen: Autism är en medfödd, neurobiologisk diagnos som främst har genetiska orsaker. Trots historiska teorier om att ”kyliga mödrar” skulle orsaka Autism har forskning tydligt visat att detta är felaktigt. Faktorer som spelar in är snarare ärftlighet och biologiska förhållanden under graviditeten, som exempelvis moderns hälsa eller ålder. Skuldbeläggning av föräldrar är både fel och skadligt, och det avleder uppmärksamheten från de verkliga behoven hos individen. 

Myt 2: Personer med Autism saknar empati 

En vanlig föreställning är att personer med Autism inte känner empati. Eftersom de ibland kan ha svårt att tolka och reagera på sociala signaler, misstolkas detta ibland som en brist på förmågan att bry sig om andra eller sätta sig in i andras känslor. 

Sanningen: Många med Autism har en stark förmåga till empati, men de kan uttrycka den på sätt som andra inte alltid tolkar så som det är avsett. Sociala och kommunikativa utmaningar, som är ett kärnsymtom hos personer med Autism, kan ge intrycket att de inte bryr sig - men det stämmer inte. Ofta handlar det om att de visar omsorg på sätt som skiljer sig från vad vi förväntar oss – inte att de saknar förmågan att känna medkänsla.  

Myt 3: Personer med Autism har särskilda, exceptionella förmågor 

Det är en vanlig uppfattning att personer med Autism automatiskt har någon form av extraordinär intelligens, som ett fotografiskt minne eller att de är extremt skickliga inom specifika områden som matematik. 

Sanningen: Även om vissa personer med Autism har så kallade savant-förmågor, som extremt goda minnesfunktioner eller särskilda matematiska talanger, gäller detta bara en liten del av personer inom spektrumet. Autism är mycket varierande och inkluderar hela spannet av kognitiva förmågor – från personer med intellektuell funktionsnedsättning till individer med mycket hög intelligens, precis som inom den neurotypiska befolkningen. Det är dock vanligt att personer med Autism har specifika intressen, men dessa är inte alltid särskilt användbara (exempelvis tågtabeller eller en viss tidsålder). De flesta med Autism har unika styrkor och utmaningar som inte passar in i stereotypen om ”geniet med Autism”. Denna myt kan vara skadlig eftersom den skapar orealistiska förväntningar och osynliggör dem som kämpar med betydande svårigheter. 

Myt 4: Autism orsakas av vaccin 

Det har länge cirkulerat en idé om att vaccin, särskilt MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund), kan orsaka Autism. Denna felaktiga koppling har lett till oro och motstånd mot vaccination, trots att teorin saknar vetenskapligt stöd. 

Sanningen: Vetenskapliga studier, inklusive omfattande forskning på stora befolkningsgrupper, har gång på gång visat att det inte finns något samband mellan vaccin och Autism. Denna missuppfattning uppstod från en studie som senare har visat sig vara fabricerad, med tydliga ekonomiska intressekonflikter och vars författare förlorade sin legitimation. Myten lever dock kvar, delvis för att barn med Autism (oavsett om de är vaccinerade eller inte) brukar visa en tillbakagång i sin utveckling vid omkring 18 månaders ålder, samma tid sim man ger MPR-vaccinet. Detta kan leda till att föräldrar felaktigt kopplar symtomen till vaccinationen. Det är dock en slump i timing, inte ett orsakssamband. Vacciner är säkra och livsviktiga för att skydda mot farliga sjukdomar. 

Myt 5: Autism kan botas 

Det förekommer ibland påståenden om att Autism kan ”botas” med hjälp av kostförändringar, särskilda aromaterapier eller holistiska mediciner. 

Sanningen: Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Detta betyder att det är en diagnos som påverkar hur hjärnan fungerar och hur den hanterar information. Det finns inga läkemedel eller behandlingar som kan ”bota” detta – man har diagnosen hela livet. Däremot har forskning visat att färdighetsträning kan göra stor skillnad, särskilt tidiga insatser som fokuserar på att öva kommunikation. Anpassningar i omgivningen och stöd som bygger på individens styrkor är också avgörande för att skapa en mer välfungerande vardag.

Avslutningsvis

Missuppfattningar om Autism är vanliga och skadliga, då de skapar stigma och hindrar rätt stöd. Genom att slå hål på myter kan vi sprida kunskap som bygger på fakta. Med rätt insatser och förståelse kan personer med Autism leva ett liv med färre hinder. Det är dags att lämna myterna bakom oss och låta fakta och forskning forma vårt synsätt på Autism.