Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kallas i dagligt tal ofta NPF, och är en grupp diagnoser som är vanligt förekommande i samhället. Gemensamt för dem är att de handlar om kognitiva nedsättningar, vilket betyder att hjärnan hos personer med NPF fungerar annorlunda. Personer med NPF upplever i varierande svårighetsgrad problem i sitt vardagliga fungerande kopplat till sin diagnos, och om du eller någon i din närhet har NPF kan det därför vara viktigt att lära sig mer om vad det är och hur det påverkar individen. Låt oss gå igenom det viktigaste du behöver veta om NPF.

Vilka är symtomen på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

De vanligaste och kanske mest kända NPF-diagnoserna är ADHD och Autism, men i NPF-begreppet ingår även andra diagnoser såsom intellektuell funktionsnedsättning (IF), Tourettes syndrom och språkstörning. Det är inte ovanligt att man har flera diagnoser samtidigt och symtomen brukar överlappa varandra. Nedan följer en lista på några av de symtom som vanligen förekommer hos personer med en, eller flera, NPF-diagnoser:

  • Svårigheter med impulsivitet

Personer med NPF har ofta svårt med impulsivitet. Att vara impulsiv innebär att man har bristande förmågor i att kontrollera sina handlingar. Detta kan ta sig uttryck i många olika situationer, till exempel kan det leda till utmaningar i krävande situationer inom skola och jobb. Det kan innebära att man har svårt att slutföra läxor och arbetsuppgifter för att man hellre vill göra annat. Impulsivitet kan också leda till att man gör saker utan att tänka på konsekvenserna, att man har svårt att vänta på sin tur eller att man avbryter andra när de pratar.

  • Minnes- och inlärningssvårigheter

Minnes- och inlärningssvårigheter är också vanliga symtom vid NPF. De kognitiva nedsättningar som kommer med diagnoserna leder ofta till att man har svårt för att lära sig nya saker, och för att minnas de saker man till exempel ska göra under en dag.

  • Bristande reglering av uppmärksamhet

NPF innebär ofta att personen har svårt att reglera sin uppmärksamhet. Detta kan leda till koncentrationssvårigheter och att man lätt blir distraherad och börjar göra annat än det man egentligen ska. I längden kan detta medföra att man påbörjar en rad olika uppgifter eller aktiviteter utan att faktiskt fullfölja dem.

Hur får man en NPF-diagnos?

Det är inte alla som upplever sig ha något av symtomen för NPF som faktiskt uppfyller kraven för att få en diagnos, och därför är det viktigt att skilja på symtom och diagnos. Om du eller någon i din närhet upplever NPF-relaterade symtom kan det dock vara en indikator på att en utredning skulle behövas. Att utreda är viktigt eftersom diagnosen i sig leder till att du blir berättigad anpassningar och behandling för dina svårigheter. Sådana anpassningar kan till exempel göra att barn får rätt till extra hjälp i skolan och mer tid på prov. En diagnos leder också, för både barn och vuxna, att man får rätt till medicinsk behandling. Utredningen görs av psykologer och läkare som tillsammans bedömer om du har tillräckligt stora svårigheter för att bli diagnostiserad. Om diagnosen bekräftas, kan du läsa mer om behandlingsalternativ eller medicinering vid ADHD som kan vara till hjälp.

Vad orsakar NPF?

Många personer som upplever svårigheter med saker som andra runt omkring dem klarar lätt har funderingar kring varför just de är som de är, och att få en diagnos kan delvis besvara den frågan. Trots att många upplever det som en lättnad så kan diagnosen också väcka mycket nya frågor, till exempel kring varför man själv blivit drabbad. Det finns inte ett enkelt svar på varför någon drabbas av NPF, utan det beror på flera olika faktorer som samspelar med varandra. De två största orsakerna som man brukar prata om är ärftliga faktorer och miljömässiga faktorer.

Ärftliga faktorer handlar, precis som namnet anspelar på, om arv och gener. Detta innebär att risken att drabbas av NPF är högre om någon i ens familj eller släkt också har det. Exakt hur diagnoser nedärvs är dock komplext och därför finns det självklart personer med släktingar som har NPF och som själva inte har en diagnos, och på motsatt sätt personer med NPF som inte har några släktingar som är drabbade.

Miljön runt omkring en individ samspelar med och påverkar genetiken. Detta kallas epigenetik. Miljömässiga faktorer som i vissa fall kan bidra till utvecklandet av NPF är till exempel påfrestningar under graviditeten. Risken för att barnet ska få NPF ökar om mamman dricker alkohol när hon är gravid eller om barnet föds för tidigt. Nikotin under graviditeten har visat vissa samband med ökad risk för NPF. För den som vill sluta snusa kan exempelvis nonic.se vara ett bra alternativ. Att ha vuxit upp under svåra förhållanden kan inte ensamt vara orsaken till att någon får NPF, men det kan förvärra symtomen och på så vis göra det svårare för individen att leva med sin diagnos.

Misstänker du ADHD eller Autism?

Boka ett gratis bedömningssamtal. Tid inom 24h. Samtal med psykolog via video eller telefon. Tider dagtid, kvällar och helger.