ADHD-Hjärnan

Exekutiva funktioner – Hjärnans projektledare 

De exekutiva funktionerna är som hjärnans egen projektledare, och har sitt säte i pannloben (längst fram i hjärnan, bakom pannan). Denna del av hjärnan sägs vara ansvarig för så kallade högre kognitiva förmågor som planering, organisering av arbete på kort och lång sikt, utvärdering av resultat samt  beslutsfattande. Exekutiva funktioner handlar alltså om ändamålsenliga beteenden, det vill säga: beteenden som behövs för att vi ska kunna agera i linje med våra mål. Detta utgörs i sin tur av det som kallas lägre - mer basala, grundläggande - kognitiva funktioner, som att hålla uppmärksamheten, skifta fokus och stoppa impulser. Hos personer med ADHD fungerar dessa exekutiva funktioner ofta annorlunda, vilket kan skapa utmaningar i vardagen. Att hålla fokus på en uppgift, växla mellan olika aktiviteter eller planera en komplex uppgift kräver att flera exekutiva funktioner samverkar smidigt. För många med ADHD är detta samspel inte lika effektivt, vilket kan göra att enkla vardagsuppgifter känns överväldigande. Till exempel kan beslut som att välja kläder på morgonen eller bestämma vad som ska prioriteras först bli svåra. Dessutom är arbetsminnet, hjärnans förmåga att hålla information i huvudet för att använda den, ofta nedsatt. Det kan exempelvis innebära att man glömmer instruktioner eller tappar tråden i samtal. Mycket forskning kopplar ADHD-symtomen till nedsättningar i de exekutiva funktionerna. Samtidigt visar studier att dessa inte ensamma kan förklara hela symtombilden vid ADHD. Det finns exempelvis personer med ADHD som inte uppvisar några tydliga nedsättningar i exekutiva funktioner. Därför kan exekutiva funktioner ses som en viktig neurologisk komponent vid ADHD – men de utgör inte en tillräcklig förklaringsmodell för de varierande svårigheter som diagnosen kan innebära. 

Dopamin – Hjärnans belöningssystem 

Inte minst föräldrar till barn med ADHD brukar ställa sig frågan: “mitt barn kan fokusera jättebra när det gäller tv-spel eller fotbollen, varför har hen så svårt att koncentrera sig i skolan?”.  Svaret tros ligga i dopamin. Hjärnan fungerar genom att kommunicera med olika kemiska budbärare. Olika ämnen har olika effekter på hjärnan. Ett av dessa ämnen är dopamin. Dopamin hjälper oss att hålla fokus, känna motivation och uppleva belöning. Hos personer med ADHD fungerar dopaminsystemet på ett annorlunda sätt. Många forskare menar att produktionen av dopamin är annorlunda på så vis att uppmärksamheten och motivationen blir sänkt, särskilt i uppgifter som inte omedelbart känns stimulerande. Det är därför personer med ADHD ofta dras till aktiviteter som erbjuder snabb och tydlig belöning, som spel eller sport. Dessa aktiviteter stimulerar dopaminproduktionen, vilket gör det lättare att hålla fokus och känna sig engagerad. Omvänt kan det vara en utmaning att engagera sig i uppgifter som kräver långsiktig ansträngning, som att göra läxor eller städa rummet, eftersom dessa inte ger samma dopaminpåslag. Kopplingen mellan ADHD och dopaminet tros vara en förklaring bakom varför personer med ADHD har en större sårbarhet för att utveckla missbruk, vilket du kan läsa mer om HÄR. Läkemedel som används vid ADHD, som centralstimulerande medel, är utformade för att balansera dopaminnivåerna i hjärnan. På så vis kan dessa läkemedel hjälpa hjärnan att motivera sig och fokusera, även när uppgifterna inte är omedelbart belönande. Forskare är dock inte helt eniga om exakt vad som är annorlunda med dopaminsystemet vid ADHD. Är det så att hjärnan frisätter mindre dopamin, eller är det återanvändningen av dopamin som inte fungerar lika effektivt? Det är frågor som ännu saknar tydliga svar. Hjärnan, trots många genombrott inom forskningen, förblir på många sätt ett mysterium – även för experterna.  

Vit massa – Hjärnans snabbkommunikation 

I hjärnan finns något som kallas vit massa. Vit massa är hjärnceller, så kallade neuron, täckta av ett skyddande fettlager.  Fettlagret gör att hjärncellernas signaler kan skickas snabbare i den vita massan, lite som isolerade kablar. Med andra ord kan information flöda snabbare i den vita massan. Hos personer med ADHD, särskilt de med hög grad av hyperaktivitet, har forskning visat att mängden vit massa i vissa områden kan vara mindre. Detta gäller särskilt områden som förbinder hjärnbarken med hjärnstammen – delar av hjärnan som spelar en central roll i att kontrollera och hindra rörelser. Den här skillnaden kan bidra till att förklara varför personer med ADHD ibland har svårt att sitta kvar på sin plats i stunder då man förväntas sitta stilla, och fysiskt måste ställa sig upp och gå, eller att man sitter kvar på sin plats men vrider och vänder mycket på sig. Intressant nog visar forskning att den vita massan kan bidra till att förklara varför personer med ADHD ibland har svårigheter med känsloreglering. Känsloreglering innebär förmågan att anpassa sina känslor, både i intensitet och varaktighet, för att de ska passa situationens krav. För många med ADHD är denna förmåga nedsatt. Forskning tyder på att detta delvis kan bero på variationer i den vita massan. Hjärnavbildningar har visat att den vita massan som förbinder amygdala och pannloben fungerar annorlunda hos personer med ADHD, det kan du läsa mer om HÄR. Pannloben, som tidigare nämnts i samband med exekutiva funktioner, är avgörande för ändamålsenligt beteende, medan amygdala är central för att generera och tolka känslor. När kommunikationen mellan dessa två områden påverkas, kan det bidra till svårigheter med att balansera känslomässiga reaktioner och rationellt tänkande. Detta kan till exempel innebära svårigheter att lugna sig efter en intensiv känslomässig upplevelse eller att hantera frustration på ett konstruktivt sätt. Vit massa är alltså inte bara viktig för rörelse och energi, utan även för att skapa balans mellan känsla och förnuft i hjärnans arbete. 

Avslutningsvis  

ADHD är ett komplext tillstånd som speglar hjärnans otroliga mångsidighet och mysterium. Från exekutiva funktioner som hjälper till att planera och fatta beslut, till dopaminets roll i fokus och motivation, och den vita massans påverkan på både rörelse och känsloreglering – ADHD-hjärnan fungerar på unika sätt som skiljer den från andra. Även om forskningen har gjort stora framsteg i att förstå dessa mekanismer, återstår många frågor om hur hjärnan fungerar vid ADHD. Ju mer vi lär oss om hjärnans innersta funktioner, desto bättre kan vi utveckla stöd och lösningar som ger personer med ADHD möjlighet att forma en vardag som fungerar för just dem.